Sara

Så, nu är jag hemma. Igår åkte jag till Stefan någon gång på eftermiddagen, han packade in sina grejer i bilen och så gav vi oss iväg. Vi skulle tälta! En bit utanför Finspång var målet. I själva Finspång tankade vi, och jag kollade vad mätaren stod på. Vi åkte, och åkte fel från början. Och efter början, och hela tiden. Vi hamnade totalt fel och åkte runt i ca 30-40km/timmen på massor av små grusvägar. Vi åkte och åkte, och letade. Kom vi fram? Nej. Det tog tid. Efter ett bra jäkla tag lyckades vi ändå komma fram. Tror vi varit på varenda liten grusväg som finns där alltså.
Iallafall, jag kollade på mätaren. Från finspång hade vi åkt 10.6mil. Helt otroligt sjukt, vi var framme vid 20.30 ungefär. Dessutom skulle jag ätit innan jag åkte hemifrån, men Stefan tyckte vi skulle åka på en gång, så kunde vi grilla när vi kom fram. Gissa om jag var hungrig! I varje fall så var vi framme, det var skönt. (Bilen var smutsig..) Stefan ska hjälpa mig att tvätta den någon dag!

Jag började sätta upp tältet, något jag inte gjort på flera år då det inte gick något vidare bra den gången. Men det är en annan historia. Efter många om och men så var det uppe iallafall. Även om det hängde lite. Efter ett tag blev vi trötta och sov. På morgonen gick Stefan upp hur tidigt som helst, och klockan 06.45 dras tältpinnarna upp ur marken, och tältet rasar. Där ligger jag och försöker sova. Han påstår att det gick förbi en älg och att det var den som rasade tältet. Jag har dock mina misstankar om att han ljuger.

På grund av äckliga myror så åkte vi hemåt redan vid 07.30. Jag kollade på mätaren innan för att se hur långt det faktiskt var. Väl i Skärblacka hade vi åkt ca 4,6 mil och det hade tagit ungefär en timme. Förstå hur fel man kan åka! Nu lär vi hitta nästa gång iallafall. Även om han borde gjort det när han varit där så många gånger tidigare.

Haha förresten, vi åkte förbi ett hus. Hela trädgården var full med figurer! Tänk er trädgårdstomtar fast det inte var tomtar. Det var alla möjliga figurer! Det såg så kul ut, jag tänkte på Narnia! Fasen att jag inte tog kort!

Jaja, väl hemma hos Stefan igen, åt vi frukost och somnade. Vaknade vid två igen ungefär. Men skönt att sova utan att ett tält rasar.